torsdag 22 januari 2009

EKG

Hemma igen, efter 24 timmar på Kardiologen, uppkopplad på EKG. I går var jag inte kaxig. Så ont i kuvudet att jag ville hugga det av mig, kräktes i floder, bt på 175/115 som mest. Som tur var hittade de inget fel på hjärtat, men en neurolog skulle kolla mig. Men flera akutfall inkom så det får bli en senare gång. Eftersom jag mår bättre i dag fick jag åka hem, som jag ville.
Så inget att oroa sig för alltså . Roligast under mina 24 timmar var den 92- åriga dam jag delade rum med, som rapade oavbrutet och som en hel karl :-D


Tack Mats som skjutsade mig till akuten.
Tack Johanna som kom till akuten och höll mig sällskap och som ställer upp till 1000.
Tack mina systrar som är så omtänksamma att man kan gråta och tack Magnus för du är bäst!

4 kommentarer:

  1. Du skrämde oss allt älskade moster, Vågar inte skriva favvomoster då jag kanske trampar ngn av de andra på tårna, hehe..

    Glädjer mig att du mår bättre o framför allt att det inte var hjärtat. Undvik o se matchen mot Kroatien ikväll då, den spänningen är det sista du behöver nu.

    Krya på dig o ge Ida en kram från mig. Enda chansen jag har att snylta en kram från tösen, hehe.

    Kramar din favvosysterson

    SvaraRadera
  2. Du är inte så dum du heller söstra mi. Jag är så glad att du mår bättre o du vet att vi finns här vad det än månne vara. Ha det så bra nu i helgen o sköt om dig ordentligt. Hälsa Magnus o Ida så mycket oxå o jag håller med dig, Magnus är bäst o Ida är världens bästa prinsessa O du är den bästa lillasyster man kan ha:)
    Kram Åsa

    SvaraRadera
  3. Goe dig som skriver här Fredrik. Visst är du min favvosysterson, jag har ju inte så många att välja på :-D

    SvaraRadera
  4. Håller med dig Maria. Hade jag fått välja en tredje bror i klanen green hade jag lätt alla gånger valt Fredrik.

    SvaraRadera

Vägen mot målet

No man is an island

"All mankind is of one author, and is one volume; when one man dies, one chapter is not torn out of the book, but translated into a better language; and every chapter must be so translated...As therefore the bell that rings to a sermon, calls not upon the preacher only, but upon the congregation to come: so this bell calls us all: but how much more me, who am brought so near the door by this sickness....No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee."

John Donne (1572-1631).