torsdag 26 februari 2009

Tack underbara!

Vill bara säga att jag verkligen uppskattar ert stöd. Det är så underbart att ha familj och vänner som ovillkorligen bryr sig om och finns där, i med och motgång. Som accepterar mig som den jag är, med vetskapen om att jag gör mitt bästa för att vara en god vän, syster, dotter, sambo, kurator och framför allt mamma. Jag lyckas inte alltid och orkar inte alltid göra det bästa. Anledningarna till det är många och inte alltid uttalade. Men förändringens tid ligger framför mig....


TACK! Jag älskar er!
kl.

2 kommentarer:

  1. Anonym26 februari 2009 kl. 07:12

    DU är bäst. Är så stolt över dig så det så. En otrolig styrka har du som vågar o törs gå igenom den förändring du gör. Det blir en förändring som kräver nytt tänk i mångt o mycket. Det gör mig inspererad. Vi vill ju bara att du ska må bra, orka det du vill o allt det där för du är ju vår favoritlillasyster juuuuu:)
    Jag älskar dig o beundrar dig.
    Kram Åsa

    SvaraRadera
  2. Laurencia27 februari 2009 kl. 18:43

    Tack söta Åsa! Du är ju min favvo lillastora syster! :-) Älskar dig oxå!!!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vägen mot målet

No man is an island

"All mankind is of one author, and is one volume; when one man dies, one chapter is not torn out of the book, but translated into a better language; and every chapter must be so translated...As therefore the bell that rings to a sermon, calls not upon the preacher only, but upon the congregation to come: so this bell calls us all: but how much more me, who am brought so near the door by this sickness....No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee."

John Donne (1572-1631).