lördag 8 augusti 2009

Vad är det som händer?!

* 16 åring anhållen för mord på sin syster
* Svartsjuk flickvän tvingade pojke att mörda Terese
* Aga är ok tycker Expressens läsare

Vad är det som händer? Vad är respekten och omtanken om andra människor och deras liv? Hur kan våld någonsin lösa ett problem? Hur mår människor egentligen? Jag blir upprörd och rädd. Är det detta Ida ska växa upp i??? Fruktansvärt...


I Nerikes Allehanda blir människor upprörda över en "Mansion" i Åsbro där människor ägnar sig åt BDSM frivilligt, mellan vuxna människor. Men 100 männsikor som dör i bombdåd i Irak eller barn som dödar barn. Det blir bara ett löp eller en rubrik i tidningen. Varför blir människor så upprörda över vuxna människors frivilla aktiviteter, men blundar för det andra?
kl.

2 kommentarer:

  1. Anonym8 augusti 2009 kl. 21:58

    Mänskligheten kan vara otäck men jag tror nog att det går åt rätt håll med mer medmänsklighet med empati o sympati för andra. Vi får inte förlora hoppet för våra ungdommar utan jobba för att tänket ändras redan i tidiga åldrar. Det är "vi" och inte "jag" i alla sammanhang. Men jag håller med dig om att man ibland kan undra vart vi är påväg men som sagt, hoppet lever kvar till en bättre värld.
    Kram på dig o alla andra:) Åsa

    SvaraRadera
  2. Laurencia9 augusti 2009 kl. 06:59

    Nej, hoppet får vi inte tappa. Vi får kämpa för varenda unge :-D

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vägen mot målet

No man is an island

"All mankind is of one author, and is one volume; when one man dies, one chapter is not torn out of the book, but translated into a better language; and every chapter must be so translated...As therefore the bell that rings to a sermon, calls not upon the preacher only, but upon the congregation to come: so this bell calls us all: but how much more me, who am brought so near the door by this sickness....No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee."

John Donne (1572-1631).