onsdag 2 september 2009

Standard barn eller unika barn?

Var på en intressant föreläsning i dag med Nåkkve Balldin. Han pratade kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och var en mycket inspirerande och rolig föreläsare. Tyvärr höll mitt huvud på att gå i bitar vid lunch så jag gick hem och sov i 3 timmar. Det var tråkigt att missa eftermiddagen men jag hade inte kunnat tillgodogöra mig det ändå.

Nåkkve pratade bla om "Standard barn" och "unika barn". Att de regler som gäller standard barn inte kan gälla för de unika barnen med tex DAMP och Asperger. Hur mycket deras diagnos blir ett hinder beror på hur vi i omgivningen förhåller oss till det. Något jag kan relatera till är det att vi ofta pratar om omotiverade och ovilliga klienter. MEN det är kanske så att förmågan helt enkelt inte finns där och att förmågan faktiskt kan förändras över dagen beroende på vilken stress personen utsätts för.

Nästa vecka börjar Magnus jobba ständig förmiddag. Det blir bra för vår familj. Vi har större möjlighet till egentid, familjetid och partid :-). Funderar på om jag ska börja sjunga i kör, låter inte det superkul? Jag har ju namngett kommunens egen kör så jag borde väl vara med och sjunga oxå :-D.

2 kommentarer:

  1. Jag var på en liknande föreläsning idag, vilket sammaträffande:)
    Kram Åsa

    SvaraRadera
  2. Ahaa :-). Men inte samma då, tyvärr :-)

    SvaraRadera

Vägen mot målet

No man is an island

"All mankind is of one author, and is one volume; when one man dies, one chapter is not torn out of the book, but translated into a better language; and every chapter must be so translated...As therefore the bell that rings to a sermon, calls not upon the preacher only, but upon the congregation to come: so this bell calls us all: but how much more me, who am brought so near the door by this sickness....No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee."

John Donne (1572-1631).