lördag 4 juli 2009

Det kliar på magen!

Blir knasig vad det kliar på magen av kirurgtejpen! Nu har jag iaf tagit bort dom. Får sätta vanliga plåster på istället. Såren är ju i princip läkta så det ska väl gå?

I dag tog jag på mig mina nya caprijenas. Typ 2 storlekar mindre än jag brukar ha. Passar helt ok! Tänk vad bara 8 kg kan göra! Känner mig dock något "svullen" i dag. Måste äta mer, men det är så svårt när man inte har någon matlust! Äta, äta, äta, äta, äta, äta och äta. Det är vad mobilen larmar, varje dag! Pust :-). I går grillade Magnus och ungdomarna och då blev jag för första gången riktigt sugen på korv och potatissallad. Jag fick en liten "slant" korv av Magnus efter mycket suckande och förmanande "Du ska ju flyta bla bla bla!". Han är för go min kära Magnus, men lite störig när han säger sanningen till mig :-D!

I dag bär det iväg till Marken i Lerbäck där min kära mor ska sälja sina handarbeten. Magnus är väl värd lite egen tid efter att ha passat på Ida och mig i 1½ vecka! Hur hade vi klarat oss utan honom?!


"Frågan är inte vad som är meningen med livet,
utan vad som är livets mening för dig. "

källa: Okänd




Min mening med livet!




  • Ida och Magnus, ovillkorlig kärlek


  • Min familj, omtanke och generositet


  • Mina vänner, respekt och "enkelhet"


  • Bry mig om omvärlden, genom mitt jobb och godmanskap


  • Må bra, genom operation, motion och egen tid.


  • Vårt hus, trygghet och mys.




Vad är DIN mening med livet?







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vägen mot målet

No man is an island

"All mankind is of one author, and is one volume; when one man dies, one chapter is not torn out of the book, but translated into a better language; and every chapter must be so translated...As therefore the bell that rings to a sermon, calls not upon the preacher only, but upon the congregation to come: so this bell calls us all: but how much more me, who am brought so near the door by this sickness....No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee."

John Donne (1572-1631).