I dag så pratade jag med en tjej som precis blivit mamma. Redan innan barnet blev fött så fanns socialtjänsten med och det finns en risk att barnet kommer tas om hand och fosterhemsplaceras. Detta får vidare utredning visa...
När jag nu pratade med mamman i dag så satte jag först gratulationen lite i halsen. För denna kvinna kanske inte får behålla sitt barn, något hon är väl medveten om. Men i nästa stund så gratulerade jag och bemötte henne på samma sätt som jag gör med vilken kvinna som helst som precis blivit mamma. Jag frågade hur allt gått, hur dom mådde och att jag var glad för deras skull. För trots allt som hänt och kan tänkas hända så kan man aldrig ta ifrån den här tjejen att hon blivit mamma. Det finaste man kan tänkas bli här i världen!
Jag skriver sällan om saker direkt relaterat till jobbet, pga att jag möter utsatta människor i känsliga situationer. Men just det här samtalet i dag gjorde starkt intryck på mig. ärför väljer jag att ändå skriva om det och hoppas att ni också utläser den respekt jag har för de jag arbetar med.
onsdag 7 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
No man is an island
"All mankind is of one author, and is one volume; when one man dies, one chapter is not torn out of the book, but translated into a better language; and every chapter must be so translated...As therefore the bell that rings to a sermon, calls not upon the preacher only, but upon the congregation to come: so this bell calls us all: but how much more me, who am brought so near the door by this sickness....No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee."
John Donne (1572-1631).
John Donne (1572-1631).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar